You are currently browsing the monthly archive for november 2008.
Kafferepets julsida ligger uppe igen här!
Om 24 dagar är det julafton.
Om 27 dagar gifter jag mig.
Jag tror det här blir en fin jul.
Eller om jag får för mig att jag ens kan lägga upp ett par gardiner. Inte ens de som man inte behöver symaskin till.
Jag köpte ett par gardiner på IKEA för ganska länge sen som jag har haft i förpackningen för att jag är för nervös för att prova lägga upp dem. Men idag tänkte jag att jag skulle ta mig i kragen och fixa dem, det var ju bara att stryka fast den där limlisten längst ned och sen tjopp så skulle det vara klart.
Det var inte så. Tack och lov provade jag en gardinlängd innan jag började med nästa. Den var ca 10 cm för kort. Nej, det går inte att ordna till och lägga ned. Det är bara att kasta. Jag hade tänkt fel när jag mätte. Den här sortens logik förstår inte jag.
Jag känner mig som värsta rikspuckot. Det här ska jag aldrig göra om. Jag är så arg på mig själv så jag mår illa. Skit.
Snyft.
Senare: ja alltså jag har provat hundra gånger förut. Därav stark reaktion. Det finns ju färdiga gardiner.
Juljazz på torsdagsmorgonen ( karl-bertil-jonssonlåten: var får jag tag i den på mp3?!) precis vid min receptionsdisk av de bästa studenterna ( som återfinns på musikhögskolan i Piteå) , en presenttårta av söta Håkan Ekman, jag och Ninjan handlar nytt julpynt på lunchen, jag och Åke agerar alver och klär granen på fredag, skumtomtar, valdino ( vår restaurang här) julpyntar och mina hyresgästvänner har varit som extra älskvärda i veckan. Jag har det bästa jobbet tycker jag trots vattenläckor, stopp i bredbandsleveransen och lite för mycket att lösa på stubben vissa dagar. Sånt är ju ändå världsligt.
Nu är Kafferepets besöksstatistik över 100 000. För ett och ett halvt år sedan så startade jag nya kafferepet och besöksskaran har växt från hundratalet till över trehundra besökare varje dag. Roligt!
Gråt-gråt.
Vad gör man när man upptäcker att ungefär hälften av de mail man skickade föregående vecka till kunder, leverantörer, vänner, bekanta osv aldrig kommit fram utan legat och boat sig i utkorgen istället?! Sånt man var i tid med som man nu är kraftigt försenad med. Och så var jag sjuk igår när teknikerna kom och fixade så att mailen till slut gick iväg vilket i sin tur leder till att det ser ut som skickade mailen igår!
Å! JAG HATAR FÖRSENAD! JAG SKÄMS!
Jag överväger starkt att börja faxa skiten istället. För jag har även upptäckt att vissa bröllopsinbjudningar inte har gått fram. Så det går inte att skicka brev analogt heller! Inget funkar! Det är ingen idé att hålla på!
Feber idag, det är kallt och varmt och jag mår illa. Jag tror det är förkylt. Kroppen vill inte vara med. Hälsade på pappan igår, handlade på LUSH tillsammans med mamma och åkte sedan hem till Piteå i skymningsljus vid 14. Om ni visste hur mörkt det är här nu, ni som bor långt ifrån.
Min fina väggbonad som jag köpt på kupan. Alla pratar om den när de sitter i vårt kök.
Idag har jag lyssnat på Peter Jöbacks julskiva. Jo men jag vet. Vi har ju pratat om det här förut men jag bryr mig inte, haha!!!
Hur som helst, jag tänkte då ( inte alls osökt) på det här med tjejer och gaykillar. Att det är en bra kombo. Att vi blir faghags! Jag sa till en av mina bästisar T att jag ursäktar om det här nu känns fördomsfullt: men oftast är det så att vi heterotjejer ( ja säkert nu en massa andra men jag pratar nu bara från min egen erfarenhet! ) älskar gaykillar helt gränslöst. Och nu inte bara för att de är GAY men för att de oftast har en så fin och bra personlighet med en udd som är så älskvärd. De är som desserter med extra allt, som en perfekt blandad cosmopolitan i snyggaste glaset, som det bästa sex and the city-avsnittet, som en madonnahit, som ett par snygga klackisar som sitter som gjutna, som ett jätteroligt cocktailparty och mer därtill. Puss på er!
Idag är det minus elva på räkstigen, första gången under tio för den här säsongen. Kallt och klart.
(nej vi har inte 23 grader inne, den låg ovanför elementet.)
Jag är egentligen väldigt intresserad av vädret och tycker det är så magiskt med naturkrafterna som styr våran värld. Pappa har lärt mig hur man ser vilket väder som är på gång, hur man känner det i luften och ser det på vattnet.
Min pappa som nu är sjuk och som vi inte vet riktigt hur eller vad för sjuk han är. Idag ska jag och mamma åka till Sunderbyn där han ligger inne för undersökningar och koller och annat tråkigt. Jag kan som inte säga mer än att jag är hemskt ledsen och rädd för att det är såhär, min stora trygga pappa ska ju vara ute i skogen, bygga hus och lägga ut nät. Ibland är man inte mer än någons barn, just nu är det så och det tar ont. Pappa vill inte att man håller på och ältar detta, vänder och vrider på detta tråkiga, och det vill nog inte jag heller. Det är som att sjukan tar över mer då. Det räcker ( och känns jätteskönt!) med att man kramas och frågar hur det är.
Vår nygamla adventsstake vi köpte i badhusparken i somras
