Förra året fick min vän Jenny besök av en liten katt. Katten stod och grät utanför hennes dörr, hon hade fått nåt skit i tassen och Jenny förbarmade sig, naturligtvis, över katten. Det visade sig att katten tillhörde en granne som var oförmögen att ta hand om både sig själv och katten så Jenny fick ta katten. Grannen vet vi inte hur det gick med.
Hur som helst så fick katten heta Edith och allt sedan dess så har min mobil ständigt varit proppfull med mms:ade bilder av katten. Dag som natt har jag fått rapporter om vad hon har för sig ( katten alltså, inte jenny, fast det är jenny som mms:ar). Senaste veckan har det mest varit på tapeten att nattetid jaga silverfisk och på dagtid förstöra mattes bloggande. Jag vet inte vem som är rarast, Jenny eller Edith.
Det är nästan så att jag hoppas på att Edith får en egen blogg. Längst upp och längst ned ser ni när hon kraschar Jennys surfande. I mitten är det då närbild samt en bild från en natt då hätsk silverfiskjakt pågick i läggan på söder.
Thrilling.
3 kommentarer
Comments feed for this article
17 februari, 2009 den 22:17
emma
Det är så underbart när rätt husdjur hamnar hos rätt person… så mycket glädje de kan få av varandra! :o)
17 februari, 2009 den 23:51
pennylane
Edith tackar för uppmärksamheten. Jakten på en agent är redan i full gång och vi har installerat larm och rörelsesensorer för att kunna hålla journalisterna borta.
Damen blir idag två år och vi firar henne med lagrad parmesan och en burk tonfisk. Kanske det även blir en liten silverfisk som nattamat.
18 februari, 2009 den 17:44
kafferepet
Emma: ja det värsta och det bästa är också att edith har börjat bete sig precis som sin matte. Jag befarar att nästa gång jag besöker dem så kommer Edith också sitta i soffan med ett glas whiskey, iförd nattlinne, tjocksockar och pumps. Det är nämligen så Jenny gärna spenderar sina kvällar. Med stickning då.
Penny: Jag har sällan haft så många besökare på Kafferepet. Idag har det varit uppåt en hundra tusen.