You are currently browsing the monthly archive for april 2009.
Jag trodde nog aldrig att jag skulle bli såhär glad av att min mamma ringer och berättar att pappa har varit ute på stugan för att kvista och fälla ett träd själv. Han har som en tendens att hugga allt på sin tomt, hans filosofi är att man ska se solen och kunna klippa allt gräs så lätt som möjligt. Min stora starka fina pappa. Förra veckan fick han tredje cellgiftsmedicineringen, den här veckan fäller han träd. Världen känns plötsligt så mycket varmare och mer välbekant. Bästaste pappan.
Jag har blivit förälskad i en ny sorts saker. Stora muggar!
Det var ingen rolig dag idag. Någon blev sur som inte borde ha blivit det alls ( fast jag kände henne inte så vem bryr sig egentligen ) och folk var allmänt stressade. Men sen hade vi bra personalmöte, kramar från jobbarkompisarna, skjuts hem av snälla Annelie, Petter hade handlat mat och barnen var glada och fnissiga och i min brevlåda fann jag två kökshanddukar som ser ut såhär:
..som Jenny skickat till mig. Så fint. Fint när livet är lite hårt.
Livet är ju mycket vad man gör det till. Man kan tex ta på sig sin finklänning, hatt med blommor på och ta med sin bästis på promenix så känner man sig plötsligt mycket mer uppåt. Vem bryr sig om korviga stumpor och regnväder då liksom?
Tack söta LB för tipset. Den fantastiska fotografen heter Diane Arbus.
Har du kaklat badrum? Har du fått svarta små prickar mellan plattorna? Är fogen äckelpäcklig i duschhörnet? Är din duschkabin i en grårosa nyans på sina ställen? Får du inte bort det? Börjar det här låta som ett skitdåligt reklamfilmsmanus? Men det här funkar hur som helst:
…trots sitt banala namn och höga pris och inte så snygga flaska. Man sprayar på lite och så väntar man typ under tiden man lagar mat eller så och så duschar man på lite vatten efteråt och skiten är borta. Magiskt. Och det är inte miljöfarligt även om det luktar starkt av badhus. Jag har provat ALLT och detta är det enda som har funkat.
Överst ser ni mitt nya halsband, helt galet. Själva hänget var en del i ett par clipsörhängen tidigare men jag har monterat om dem och ett av dem ser nu ut såhär. Jag tycker att det är så roligt att tänka sig att någon faktiskt har haft de i öronen tidigare, gigantiska hängen i form av handväskor med strasstenar. Och sen: tänk hon eller han som har tillverkat dem!
Nedan ser ni omslaget till Leilas bakbok som jag fick av barnens mamma och resten av den delen av familjen i födelsedagspresent. Jag blev jätteglad!!!
Varierande bildkvalité då men i alla fall: stickning av garn som sötjenny har skickat åt mig, loppisfynden tantkopp ( jag måste ha fler av de här, de är ju magiska! ) och sigvard bernadotte-bestick, lördagsoutifit (det prickiga är en kjol) och suddig bild från fredagens arrangemang Det Finns Ett Folk som Greta bjöd mig på. På bilden ser ni barndomsidolen Andreas Mattsson som en gång i tiden spelade i Popsicle.
Vet du morfar Olle, att i morse så hörde jag storspoven för första gången! Minns du? ”Hoir dö flecka! Nö kom sommarn!”. Kram! Jag saknar dig.
Få människor kan få en att känna sig så älskad som min vän AnnaCarin. I födelsedagspresent av henne fick jag en loppisturné. En JÄTTEFIN bok som hon hade pysslat själv ( jo hon är 32 år ) med loppispengar och ett fint brev. Hela finns inte med här för jag var klantig och tog mest suddiga bilder idag.
