In the Korsträskby.

Jag, Petter, Karin, Linda, Tobbe, Anders W var de som följde med Greta och Jan till Gretas föräldrahem i Korsträskbyn i helgen.
Och det har varit fantastiskt. Vi har ätit, skrattat, diskuterat, promenerat, lagat mat, sovit middag, åkt till spökbyn Laver, ätit mer, sovit lite till, lekt med hund, grillat, haft smörgåstårtepicknik, spanat på duvhökar, älgar och fått se allt som Greta nu berättat om i ca 10 år!

Jag tror att Lb sa ” si dö vörre grant vä korne?!” till mig 10 gånger i helgen. Och det är så sant. Det är fantastiskt vackert.

Gretas pappas ladugård, som numer inte är hem för några djur.

Det fanns också ett spökhus längre bort!

Vi var mycket fascinerade allihop. En del lite mer än andra. En del så pass att en del smög ut till huset mitt i natten. Genom kornfältet och regnet och kom tillbaka som väldigt blöta katter. Uppjagade, blöta, söta katter.

Vi var också på utflykt till Laver! Laver är en spökby ( mycket spöken i helgen) som övergavs efter att gruvan las ned där.

De tog husen med sig! Kvar är fundamenten.

Anders och Tobbe balanserar på skolan.

LB med!

En ruin!

Det bodde pyttesmå grodor där i alla fall. Så HELT öde var det ju inte.

Här är nästan alla med. Petter har dock gått in i det lilla huset till vänster och valpen vi hade med oss rusade runt som en full kanin så han fastnade inte heller på bild.

 

Det var en fin helg. En jättefin. Nu sova.

NBM, chopsticks och jag drar åt skogen.

Vilken vecka! Jag är fortfarande i nåt barnstadie av mitt producentliv och, som vanligt, blir jag irriterad när jag inte håller samma takt som de andra. Jag vill springa i täten när det gäller jobb!
Det är inte tävlingsinstinkt, någon sådan existerar inte hos mig, utan snarare att jag känner mig ointelligent och SLÖ om det inte går undan på jobbet.

♥ Pyssel i veckan är att jag har gjort hårpinnar av ätpinnar. Smarta jag köpte svarta chopsticks, vässade ned dem med pennvässare, filade dem trubbiga med en sandpappers-nagelfil och doppade dem i svart färg. Tjorva ihop håret i en knut, ifall du har tjockt hår som mig så sätter du ett gummiband runt, och så sticker du igenom pinnarna. Sen sitter håret som berget resten av dagen.
Haircraft har gjort en liknande uppsättning.

 

I helgen ska vi åka med Jan och Greta plus en massa andra vänner till Gretas pappa som bor ute i skogen och det ska bli så roligt! Trevlig helg.

Mest för att få höra reaktionerna.

För övrigt har jag köpt mina första julklappar för i år. En till Matilda och en till Ac.

3 månader kvar.

Först musik och sen bäbisar.

Hm. Den 7 augusti så slutade jag på Acusticum.
Jag har nu 3 inplanerade konsertbesök i höst som jag redan har betalat för, jag kommer med all säkerhet gå på 2-3 till ( utanför tjänst alltså! Jag har ju mina egna som jag ska följa med till målsnöret givetvis.  ).  Jag tror att min musiknördighet har fördjupats svårt i och med att jag börjat på NBM då jag tidigare mest bara gick när jag skulle jobba, haha!
Det är konstigt det där. Det blir som med bagarens barn. Men om man har jobbat med en produktion och sålt biljetter så vill man ju att kunderna ska få de bästa platserna. 

 

För övrigt så tror jag att barnens lilla bäbissyskon snart kommer ut.  Det blir så himla spännande! Och tänk: AnnaKarin har då fött 4 barn, hur coolt är inte det?! Jag hyser, som sagt, stor respekt för er mammor.
Igår vid matbordet pratade vi om det här roliga och så frågade jag Liam om hur han trodde bäbisen kommer att se ut. Han svarade iskallt:
-Pollisar. 
Ja vi får väl se ifall bäbisen har polisonger direkt hon/han kommer ut eller hur det nu blir.

My new ♥

 Å Meldoy Gardot, du är en strålande stjärna som tagen ur en Hollywoodfilm från sent 40-tal. Din röst andas pianobar, fjäderboa, svärtade ögon, sidenklänningar och frack.

Alltså min kompis Peter.

Han kan göra sånt här! Hur cool är inte han!?  Om man tittar åt höger i bilden så ser ni min andra kompis Sussi som leder kören arctic! Och hur cool är itt hon?! Och körtjejorna! Som sjunger för kung och fosterland. Och drottningen och prinsessan. Fint.

Mer panorama finns på Diffrentview. Coolfotopeter.

Jobb+jobb=pyssel.

Jag jobbar mest just nu. Jag tänker jobb, sover jobb, läser jobb ( faktiskt! ), äter jobb, lever jobb just nu.  Och det gör mig väldigt lycklig och tillfreds.
En grej som jag kommit på under de här två veckorna är att jag faktiskt blir mer kreativ när jag har såhär mycket att göra. Förutom att jag producerar kammarorkester-konserter så har jag också producerat flera pysselidéer. Jag ska trä nya sorts halsband ( ni får se sen! ) och sticka tuber. Vickan skickade mig en länk till MUCHIS där de hade EXAKT den som jag vill ha. Se så fin den blir:

I övrigt ska jag till Luleå och fotograferas till programkatalogen 2010. Det känns lite som att gå till tandläkaren. Hu.

Äsch.

 Min vän AnnaCarin sa till mig för några veckor sedan att hon ville ha en IKEA ps -lampa. Och efter visst funderande så vill jag också ha en.  Och ärligt talat så är det ingenting mitt hem skriker efter just nu men jag tycker den är så fin. Se:

Jag tycker den är söt som socker. Kostar dock en del. 799 spänn för en IKEA-lampa.
Jag undrar vad min man säger. : )

Snart höst, snart nytt.

I morgon sänds sista sommarprataren. Vattnet ligger blankt utanför min balkong, sakta skär motorbåtarna genom sundet, solen skiner och luften är kall och hög. Ett träd nedanför oss är helt gult. Nästa vecka är den sista av sommarlovets tio. Det är ganska lätt att se hösten som ett slut på det som är gott. Men jag vill se det som början på något nytt. Nytt år, ny termin, nytt tänk.
Jag tyckte väl aldrig att det var så tråkigt att skolan började om, jag har aldrig tyckt illa om lektioner, att arbeta framåt, ta nya beslut och initiativ. Sörj det gamla, var glad för det nya!

Take a leap.

Jag har kommit på att jag måste sticka en sån här tub som är som en halsduk som man kan dra över huvet så blir den som en huva! Förstår ni hur jag menar? Jag vet inte var jag ska hitta ett mönster bara! Den får ju inte bli för sladdrig och inte heller för snäv! Viktiga saker det här. Cheap Monday har en jättefin men jag tror jag vill sticka själv. Eller?

 

Sedan kan jag berätta att jag är som förälskad i mitt jobb. Är inte det underbart när man blir det? Jag får lära mig nya saker och det älskar jag verkligen. Snart kommer jag även få följa på turné med kammarorkestern och det blir spännande. Roligt. Lycka. Spänning. Och så lite oro: är jag nog? Nog av bra saker. Nog lite av dåliga.
Det ringde tre musiker ikväll som tackade JA till nästa produktion och mitt hjärta hoppar till av glädje. Precis så ska det kännas. Hurra!

Och så kan jag även berätta att de ringde från SVT idag och frågade ifall jag fortfarande kunde tänka mig att laga mat i Gokväll i höst och det sa jag ja till. Take a leap tänkte jag. Så nu vet ni det.