You are currently browsing the tag archive for the 'ewa' tag.
Igår vid tvåtiden insåg jag att det var min sista jobbdag den här veckan. Mycket konstigt!
Och så är det ju Halloween och till Liams stora förtjusning har vi traditionellt en äckelmiddag den här helgen. Vi lagar draksnor, råttlår med nagelkrisp och annat skitäcklitt. Sedan sitter han med stora tindrande ögon och smaskar länge och koncentrerat och säger ”meeer snoooor” .
Vi har köpt en bil i veckan, detta var också lite förvånande. Och jätteskönt. Det har varit en sån där grej man har gått och småoroat sig för ett tag men det löste sig på bästa sätt. En blå metallic Volvo 850 blev det som vi hittade på blocket.
Ännu mer förvånande var att grannkatten Janne kom in hos oss i veckan och kräktes en hel sork på mattan i sovrummet! Jag sa åt honom att jag har ju berättat för honom att man inte ska äta sorkar och framför allt inte de som någon annan har fångat för flera dagar sedan. Men han bara fnös åt mig och så kräktes han lite till. Katter.
Bästa länken i veckan är
Jag har fått sommarlov. Mitt första i mitt vuxna liv. Det känns fantastiskt på ett sätt men samtidigt skrämmande länge: tre veckor utan jobb! Jobbet är en så stor trygghet och energikick för mig så jag längtar sällan därifrån.
Men nu lyser solen och jag och min bästa vän tillika snygga make ska ut och åka båt en stund. Sen ska vi till Karin som har födelsedagskalas idag.
Puss på er.
Ett muminhus!
Inte så djärvt precis. Men OOOO vad jag älskar klänning. Svart klänning. Mjuk klänning. Ett plagg och man är klar. Magiskt. Foto:Lindex.
Petter har sålt sin marshallstack och köpt en kontra! Fint va?
Varje kväll ska han spela och jag sticka. Jämt ska det vara så.
Alltså livet! HURRA!
Känns det helt ok att vara trettionånting. Men en del tecken på att det går utför har redan kommit.
Jag fick en laptop av Petter i present igår, en rosa, jätteliten. Jag blev hemskt glad. Sen inser jag att vi måste lämna igen den för jag ser inget för skärmen är så liten.
Jag föll nedför trappen på acusticum idag ( ingen fara mamma, skrik inte: jag har överlevt ) och slog mig gul och blå. Jag var mest fokuserad på att inte skrika eller börja blöda för jag tyckte det var så skämmit och studsade upp som en boll. Då föll jag igen. Jag kan meddela att mina ben är numera är djupt plommonlila. Vackert.
Fick även den här fantastiska bilden skickad till mig igår med posten:
Anna ♥och jag för ganska precis 15 år sedan. Hemskt vackra tanter redan då. ( Jag tycker vi ser ut som vi ska mörda nån. Tänk ”när lammen tystnar”! TACK SÖTA ANNA FÖR BILDEN OCH PRESENTEN! KRAMAR OCH KÄRLEK! ).
OMY har nyss börjat ta ut sina kandidater till Lucia i år, Conny på mitt jobb har också gjort det på YouCall och nu ska Kafferepet visa sina. Har du någon som vill kandidera så hojta till.
Kafferepet är såklart så pass PK så du behöver inte oroa dig för att det kommer bli något i stil med Veckorevyns fröken Sverige-uttagningar på 90-talet. Här är det snarare dagisvarianten som gäller där flera kan bli Lucior. Om man vill dvs. Snart börjar vi. Håll i er.
Det är lika svårt att ta foto på mig och Petter som att få ett lyckat kort på en uppjagad labradorvalp. Ja ni ser själva. Det är alltså inte jag som är labradoren. Hur som helst skulle jag illustrera att det har blivit kyligt ute eftersom vi allt som oftast har mössa på.
